Omsorgshänder

Vart ska spottet hamna När det inte finns Ansikten stora nog att spotta i genom hela munnen vrede och tomglas

vänstra De flesta vantar sitter fel Jag tar på dig dina om och om och om igen Dyra vantar, billiga vantar Alla fel på små händer Snart är det din tumme som är problemet Att du inte lärt dig släppa taget Att du böjer in handen och bär den som en envis idiotklo Inte alla dagar är det ok med klor Inte alla dagar alls högra Handen lär sig känna igen sig själv Till sist också i totalt mörker Ljuset går in en bit i huden Då var det natt Jag tar dig i min mun och släpper dig inte Min lilla kämpe, sa du och jag slog dig (inte) Jag / Inte bönehand sammanblandad Det går inte att säga att ett hem inte är sjukt- Varför trodde jag att det skulle gå att friskförklara ett tillstånd?-  Sanera väggarna- Skrapa lössen ur själen- Måla gud på huden- Jag och mina små stenar Drömde: hittade stenar i marken. Av plast och som leksaker. Men de var vackra. Men tunna  och lätta, utan vikt. Det var billigt och de...

Ditt skrik håller om mig som ditt rop samlar in mig som din kind lyser ut mig Ja, du---------- Fåglar som kan se ett ljud Delfiner som hanterar vapen Ord som är värda något helt jävla övermänskligt när de lämnar den munnen Din hand med en pressad blomma och min glödande blick Barnet kommer och kommer och knackar på Vargen gnyr innan den kan yla oavbrutet Spöken en vinter till Månen som en drog En runda på stan och en bön Men det är på torget också. Som det händer. Vad som är gemenskap har hundra ansikten. Ännu mer namn. Ibland alla gömda under sjalar och glasögon Men------ Det gör all skillnad att vi finns Ett hår som jag kunde hålla fast i på håll Ett hår som var ett vattenfall bredvid fontänen Så himla obekväma och vänliga är många Det är smärta men det är smärta som av en tatuering eller en spruta, sa K till mig på telefonen, det är som något som tillförs, införs, avgörs, eller vad betyder det när han sa så?

Lässtund vid 14.45 i en faktabok om månen, rymden, USA och Sovjet var fiender och beslöt sig att kriga i rymden istället för på jorden. JA det stod så. USA ville ha en människa i rymden innan 1970. Det enda som kan hålla vissa barn stilla. Är berättelser om andras vandringar. Du får vara en sol. Som lyser intill andra klot. Som glöder. Jag censurerar delen om den deprimerade månastronauten. Hjärtat klarar inte att läsa det högt. Han som inte fick vara med på frimärket. Som var SJUK i flera år på grund av det. Censurerar sorgen så som alla vuxna försökte censurera sorgen från mig och som de drack sorgen intill oss. Drick drack druckit. Jag är så törstig. De så kallade frusna behoven. Jag orkar inte. Men det är så här. Din hand är ett barns, min hand är din, barnets hand stöttar min axel. Testosteron i början av något. Jag ville också kasta min kropp över hela rummet. Jag vill kasta min kropp över er, med er, under er. Vi behöver varandra. Vi behöver varandra. ...

Ett bo, ett näste, en plats (Filten, skärmen, huden) Var det inte alltid så här? Din lever skriker så fort du går till jobbet Cykeln mynten svärden Jag ska tvätta mig själv med dem  Jag ville att din hand skulle berätta mig Linjen är så tjock Kartor hjälper inte