Deppig sång om att binda en krans och ge den till sig själv

Det här var mitt schematiska sätt

Det föll

Det här var min metod

Den gick itu

Den var inte tom

Något föll ut

Like death so do dreams always come unexpectedly sa hon

Jag har gett mig in i en reparation

Den är så sjukt komplicerad

Jag vet inte om jag någonsin kan greppa
Vad som är specialdelar och
Vad som är helt vanliga redskap

Och jag vill inte ha någon jävla hjälp

(Kom till mig)

Lilla hund, ditt kloka huvud och din röda blomma, kom med
mig, jag tror att något väntar på oss, det är vidare än en dikt och
varmare än solen

(Solen, H messar mig om meteoriterna)

(H skriver mitt namn när jag går över bron, H ser som på håll över långa avstånd)

(Du vänder dig undan, jag på samma bro, ser mig inte, du-------, du-----,
där gick du-----
Mitt skrik är inget värt och jag hatar att du är det.
Att du trodde du inte var det.)

Pappa med kaffekoppen.

Politiken och sorgen.

Ilskan och sluten.

En deppig sång om att binda en krans och ge den till sig själv.