Utan namn

-



Den gamla känslan

Ett diadem som inte längre sitter kvar på huvudet

En träpåle som är en tron

Ett ansikte dolt av sina egna händer

Blodet, själen, något som ligger i knäet

Våra hus helt olika lika lika lika lika lika skilda

En ros på din dörr

Du kom till mig

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Say what

-
Bild
Alla de här verksamheterna har jag passerat sa han Universell prevention sa han (Ljuden från det som faller och inte reder sig reser sig) Det går aldrig att rasa nog. Gråta nog. Hata nog. Älska nog. Fisa nog. Skrika nog. Hallå. Gömma sig från det här Vinden, vinden, vinden och vi Vi är varandras möjlighet till förändring nej förädling nej förändring nej förälskelse nej förändring Bara förändring Din orealistiska frånvarande hand Paulo Freire och språket Friheten och anarkismen Hon och jag De många många många skålarna av soppor som förändrar varandra I mitt block har jag gråtit och antecknat: DET ÄR INTE BARA JAG SOM ÄR KONSTIG (det är DU)
Läs mer

På treårsdagen av din död

-
Ett versmått som heter:  38 sanna rader avslutas med en rad ur en saga Min mamma födde mig ur en ölburk Min mamma födde mig ur en tavla över timmerflottning Min mamma födde mig ur ett band hon knöt om sitt hår Min mamma födde mig ur en bok om häxor hon gav mig i present Min mamma födde mig ur ett yrkesdiplom Min mamma födde mig ur en styvmorsviol Min mamma födde mig ur sitt medborgarskap Min mamma födde mig ur sitt avhopp från sin första familj Min mamma födde mig ur ett strykjärn Min mamma födde mig ur en ask sobril, venlafaxin, levaxin Min mamma födde mig ur sin fjärrkontroll Min mamma födde mig ur boken om Tistou Min mamma födde mig ur sin nerkissade säng Min mamma födde mig ur sin ärrade mage Min mamma födde mig ur sin sjukpension Min mamma födde mig ur en hög av Icakuriren Min mamma födde mig ur vantarna hon stickade Min mamma födde mig ur sin symaskin Min mamma födde mig ur armbanden hon knöt till mig Min mamma födde mig ur h...
Läs mer

Vi är delvis kvinnor som ger varandra mat

-
Bild
Vi är heltids-, deltids- delvis kvinnor som ger varandra mat Kvinnor som frågar Är du hungrig Som kramas på morgonen när passet börjar Som hjälper varann med läxorna Som skämtar nästan varje timma mellan utskällningar Som dokumenterar missförhållanden Som sviker varandra genom att inte kräva mer Inte skrika av förbannelser över att detta mellanrum har gått sönder och om vi inte höll ihop det skulle det inte existera Solidaritetsfälla Och den är mjuk, varm och sjuk
Läs mer