Sången ska sjungas. Sjungs den inte finns den inte. Sången ska tysta resten av munnen.

0.

(Alla dikter börjar med Kom till mig)

(Alla händer börjar med Kom till mig)

(Allt börjar med Försvinn)

(Allt börjar med Stanna där)

(Allt börjar med Jag vill inte börja om)

(Allt slutar med Jag vill inte igen)

(Allt fortsatte i Jag gör mitt bästa för att dela upp mig)

(Allt slutar med Återgå)

(Allt slutar med Stanna inte/ kom tillbaka/ stanna där borta så att jag ser vad du håller på med/stanna där du inte kan uppfattas mer än som en kort vibration som snart går över)


1.

Ok. Jaha. Oh ja. Yeahhe. Joo. Nej. Jaha, Ok, Yeahhe. Jiha. Tjoha. OK.


2.

Först var jag inte av denna världen...
Först imiterade jag den... Härmade det ni gjorde...
Härmade alltihop... Skuggade er.. Dygnet runt...
Men skriket var mitt skrik!
Och ändlösheten var min egen och oändligheten i huden var min egen
tills den huden: tog slut. Luften i portioner. Luften oproportionerligt ren.

Sedan. Ju längre jag gick från er, ju längre mina steg,
ju mer jag var en satellit som gick för att samla in och komma tillbaka.
Hoppa och landa. Bryta och läka ihop.
Ju längre mot andra världar. Ju mer hade jag er inom mig. Hade jag ett
lapptäcke av era bästa och värsta. Refränger. Avbrott. Melodier. Sorgesång.
Stridsrop. Schlagers.

3.

Det finns inget slut?
Det går inte att återvända?
Upprepningen och blodet som rör sig runt i mig
Dig