Juni så är det
A
Vi satt under taket
På bänken
I regnet
Med örhängen vi hade plockat från körsbärsträdet
och hängt bakom öronen
Hon visade hur tunneln vi tittade mot var en bokstav
Hon sa bokstavens namn
Hon skrev den med fingret
på bordet i det repiga trät
Det fortsatte regna
Tunneln, hålet, regnet, bokstaven vi fyllde med betald respektive obetald tid
B
C
Jag tog pennan och flaggorna och sa
Hur många bokstäver är det i VÄLKOMMEN
Hon sa Skriv HEJ DÅ
Och häng det på vår dörr
D
Är det ett hus eller torg eller en kropp som ska bilda en plats för våra hejdå, våra aldrig mer, våras systematiska separationer, vår utveckling under hinder?
Så fort nån rör vid dem insisterar jag på att de måste bli nåt monument eller transformeras till ett outplånligt material som inte kan köras bort, förblöda, raderas eller kasseras som en näsduk, en för tung eller obetydlig kropp, en bruten spade
E
Namnen, i munnen
namnen, på hyllorna
namnen, i fittan
namnen, på rummen
namnen, på brandlistan
namnen, i juni
namnen, när vi somnar
F
Varför insisterar du på monument
För att stenar och vatten berättar något
För att knäna är så många och så trötta
För att andra akuta och långsiktiga förändringar i miljön lyser med sin frånvaro
För att vi söker samlingsplatser bortom kyrkogårdar och makthavares resta kroppar
För friktionen som sker när man klättrar upp och ner på ett monument om och om igen
För att ha en plats som är äldre än alla men inte tillhör någon
För att beroendet är allas
G
Sen sa H till mig:
Kom ihåg att sommaren förenar oss
Du vet allt
tänkte jag
H
Sen kom jag ihåg att sommaren förenar oss
Och sångerna om sommaren och separationerna, beroendet och ljuset
I
Sommaren växer på gravarna
På lekplatserna
I frysen
När vi kallar varandra älskling på arbetstid som blir nattetid
Och sörjer de som försvannn och de som försvann innan de försvann
Högar av fönsterkuvert
Vi ställer oss i vägen
Försvinnandet är ett språk som inte är mer tomt än något annat
Men att orden skapar problem, blir fula, uppätna, svalda, tjatiga eller att kollektivet tystnar och glömmer både sinnena och minnena
Hjälp mig beskriva. Peka ut broarna till. Peka ut vad som finns innan och bortom dem. Peka ut vilka idéer som styr vad som får komma tillbaks och vad som målas över. Peka ut vilka sorts hål vi ska samlas i
Reklamen på spårvagnen handlar om de som blir övergivna och
riktar sig till dem som inte blir det och som skulle kunna överväga en insättning
Handstilen ska likna någon ung persons men ifylld av en större hand
Tre dygn gamla blommor och kvistar i facket med ditt namn på
Godispapper i gräset och choklad som avskedsgåva
Dikten har tunnlar för att vindar och värme och information ska kunna fortsätta genom den och passera vidare och om den inte har tunnlar har den sprickor att passera genom
Juni tar slut i juni
Vi hann inte fram till din bokstav
Vi gick genom hålen och rörde deras väggar med våra skrik och fingrar och det betyder att vi rörde varann
Vi satt under taket
På bänken
I regnet
Med örhängen vi hade plockat från körsbärsträdet
och hängt bakom öronen
Hon visade hur tunneln vi tittade mot var en bokstav
Hon sa bokstavens namn
Hon skrev den med fingret
på bordet i det repiga trät
Det fortsatte regna
Tunneln, hålet, regnet, bokstaven vi fyllde med betald respektive obetald tid
B
Det är såhär man tar avsked, minut för minut bland olika gårdar
bland olika hyreshus, körsbärsträd och
papperskorgar
papperskorgar
Sen lyfter man upp repet och ropar Hallå
nu ska vi gå
nu ska vi gå
C
Jag tog pennan och flaggorna och sa
Hur många bokstäver är det i VÄLKOMMEN
Hon sa Skriv HEJ DÅ
Och häng det på vår dörr
D
Är det ett hus eller torg eller en kropp som ska bilda en plats för våra hejdå, våra aldrig mer, våras systematiska separationer, vår utveckling under hinder?
Så fort nån rör vid dem insisterar jag på att de måste bli nåt monument eller transformeras till ett outplånligt material som inte kan köras bort, förblöda, raderas eller kasseras som en näsduk, en för tung eller obetydlig kropp, en bruten spade
E
Namnen, i munnen
namnen, på hyllorna
namnen, i fittan
namnen, på rummen
namnen, på brandlistan
namnen, i juni
namnen, när vi somnar
F
Varför insisterar du på monument
För att stenar och vatten berättar något
För att knäna är så många och så trötta
För att andra akuta och långsiktiga förändringar i miljön lyser med sin frånvaro
För att vi söker samlingsplatser bortom kyrkogårdar och makthavares resta kroppar
För friktionen som sker när man klättrar upp och ner på ett monument om och om igen
För att ha en plats som är äldre än alla men inte tillhör någon
För att beroendet är allas
G
Sen sa H till mig:
Kom ihåg att sommaren förenar oss
Du vet allt
tänkte jag
H
Sen kom jag ihåg att sommaren förenar oss
Och sångerna om sommaren och separationerna, beroendet och ljuset
I
Sommaren växer på gravarna
På lekplatserna
I frysen
När vi kallar varandra älskling på arbetstid som blir nattetid
Och sörjer de som försvannn och de som försvann innan de försvann
Högar av fönsterkuvert
Vi ställer oss i vägen
Försvinnandet är ett språk som inte är mer tomt än något annat
Men att orden skapar problem, blir fula, uppätna, svalda, tjatiga eller att kollektivet tystnar och glömmer både sinnena och minnena
Hjälp mig beskriva. Peka ut broarna till. Peka ut vad som finns innan och bortom dem. Peka ut vilka idéer som styr vad som får komma tillbaks och vad som målas över. Peka ut vilka sorts hål vi ska samlas i
Reklamen på spårvagnen handlar om de som blir övergivna och
riktar sig till dem som inte blir det och som skulle kunna överväga en insättning
Handstilen ska likna någon ung persons men ifylld av en större hand
Tre dygn gamla blommor och kvistar i facket med ditt namn på
Godispapper i gräset och choklad som avskedsgåva
Dikten har tunnlar för att vindar och värme och information ska kunna fortsätta genom den och passera vidare och om den inte har tunnlar har den sprickor att passera genom
Juni tar slut i juni
Vi hann inte fram till din bokstav
Vi gick genom hålen och rörde deras väggar med våra skrik och fingrar och det betyder att vi rörde varann
Kommentarer
Skicka en kommentar