Näring, portar, krypande

I drömmen hade hemmet väggar bakom väggarna,
dörrar över allt, kanaler och feltramp, bara jag och de udda existenserna är vakna,
PÅ SMUTSIGA PLATSER, PÅ RENA PLATSER.
- Vad sa han att han hette, han som dök upp och skämdes för
sitt namn, bekände det för mig och jag låtsades att jag inte var rädd för honom,
jag var rädd, sedan ute på gården tappade jag den lilla kakan O hade bakat,
varför bar jag ens runt på den, jag var hungrig som alltid, jag trodde att jag inte
hade någon annan(s) omsorg, sedan- jag gjorde vad jag kunde för att
återskapa den, hallonen låg på marken och chokladen var kletig. Näringen,
portarna, krypandet. Sällskapet.